- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:33

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Öm färden till Ekenäs och om ett kronans skepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM FÄRDEN TILL EKENÄS OCH OM ETT KRONANS SKEPP 33


- Säg det! Ja, men kung Carl lät hänga tre
fogdar på en dag, och Gud välsigne honom för det, hördes
en annan röst säga i folkskaran.
- Bia lite, tilldess unge kung Gösta får fred med
ryssen och polacken, så skall han göra det samma med
herrarne, det är han karl till! utropade en af herr Stens
underhafvande.
- Ja, det är han karl till! upprepade tjugu röster
på en gång.
Det låg en stark förtröstan och en fruktansvärd
hämndlust i detta utbrott af folkkänslan. En mansålder
af förtryck sökte sig luft.
- Länge lefve kung Gösta! skrek nu en röst och
efterföljdes strax af hundrade andra, som instämde. Det
var dock en utmaning mot adeln, när man ej hade mod
eller beslutsamhet att själf skaffa sig rätt.
- Men hvem var han, som prisade Sigismundus?
frågade någon.
- Det var herr Olof Dufva, som tjent papisterne,
svarade en annan.
- Nej, nej, han har fått lejd och svurit konungen
tro, anmärkte en tredje.
- Någon var det. Låt oss doppa honom i ärligt
finskt saltvatten!
Man såg sig om, men den sannskyldige var för-
svunnen. Hopen begynte skingra sig, landtboarne för
att återvända till sina hemorter, stadens invånare för att
hegapa de höge gästerne hos Rechardt Bögman, när en
röst hördes ropa, man visste ej hvar: Sigismundus vivat!
Alla sågo på hvarandra, och i nästa ögonblick greps
mängden af ett för det lugna finska lynnet ovanligt raseri.
Under ropet »polackar! polackar!» rusade några hit, andra
dit, på jagt efter landsförrädaren; men sökandet blef
3. - Noveller. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free