Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Om en solstråle i hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54 UNGDOMSDRÖMMAR
äro såsom de krusiga strimmor på stilla vatten, dem
nästa vindfläkt utplånar af vattnet.
- Å, mästare, ni vet bättre än jag, att linierna i
människans hand lyda samma lagar som stjärnorna. Ni
har själf sagt mig, att för Gud finnes ingenting litet och
ingenting stort. Men efter ni tycker mera om stjär-
norna, se här mitt horoskop, hvilket ni själf på papper
nedskref för mig i Stockholm. Ni ville icke uttyda det
då, efter jag så ung var, men nu är jag två år äldre.
Det är en skuldsedel, ni måste fria den in.
- Låt det nu vara, allrakäraste fröken! Det är
intet nyttigt för människan att veta tillkommande ting.
- Kan ni neka, att ni spått åt hoffröknarna i Örebro?
- Har det skett, så var det för deras faseliga
nyfikenhets skull. När jag satt i Örebro fångtorn, fick
jag mången god bit mat af kvinnfolk, och det var för
att de ville fråga mig om den de mest hade kär. Intet
behöfver ni fråga sådant; nog kommer han, när Gud vill.
Fröken Kerstins blick uppflammade.
- Jag frågar intet efter en hjärtanskär, genmälde
hon stolt. Jag vill veta hvad alla dessa underliga streck
och siffror betyda. Nej, mästare, det är ert eget fel.
Ni har gifvit mig en gåta att gissa, här är den, jag
begär uttydningen. Säg mig den stjärna som råder öfver
mitt lif!
Det var omöjligt att visa tillbaka denna fina, mjuka,
ungdomliga hand, som framräckte det gulnade pappers-
bladet, fullritadt med zodiakens tecken. Mästaren mottog
bladet, granskade det omsorgsfullt och sade tvekande:
- Fråga mig icke!
- Och ni tror, att en kvinna kan gömma sådant
två år i sin fatabur, utan att vilja läsa det. Vill ni då
att jag skall anse er konst som ett gyckelspel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
