- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:144

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. När konungen var sin faders son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

144 UNGDOMSDRÖMMAR

faxar, men si, Ivar Bertilsson har varit för dum att lära
sig konsten. Vill ers majestät bevisa sin nåd mot en
gammal krigsman, som slagits mot far hans, så ställ sex
man i ledet med goda musköter och befall dem att sikta
rätt mot Ivar Bertilssons breda bringa. Repet har aldrig
varit rätt i hans smak.
De sista orden nådde icke majestätets öron, som
redan fått nog af fångens prat.
- Har ni något vidare att förmäla? frågade konun-
gen De la Gardie.
- En ung man, som kallar sig Bengt Ivarsson
Tavast till Kurjala, anhåller att få träda i eders nådes
tjenst vid adelsfanan.
- Ivarsson till Kurjala? Jag har nog af hans
broder Sten. Det är ett obändigt blod i Tavastesläkten.
- Den unge karlen likar sig till att vara mera tam,
genmälde ståthållaren småleende. Hans släkt är en af
de äldsta i landet, och många hänga vid namnet Tavast.
- Och har jag icke redan sökt utplåna äfven den
blodskulden? genmälde konungen motvilligt. För honom in!
Bengt Ivarsson inträdde. Hans kinder voro hvita som
snö, och konungen misstog sig om anledningen därtill.
- Hvad? sade han strängt. Vill du blifva soldat
och bleknar för den konung, som skall föra dig i
striden?
Den unge mannen förmådde icke svara ett ord.
- Gå! fortfor konungen i samma ton. - Mina sol-
dater skola kunna se djäfvulen själf i hvitögat. Jag
behöfver män och icke jungfrupiltar.
- Värdigas höra mig! stammade den unge landt-
junkaren, som dock kände tillräckligt Tavasteblod sjuda
i sina ådror vid en beskyllning för feghet.
- Hvad har du att säga mig?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free