- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:175

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Morgonen efter en bal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MORGONEN EFTER EN BAL 175

vid Värälä i April. Ni minns den affären, där kapten
Rosenlew med femtiosex man repousserade ett fientligt
parti om fyrahundra man. Kanske minns ni också Rosens
duell med unge Stegenberg om Ceciles handske; ni känner
ju den dårskapen?
- Om jag känner den? Skulle jag icke känna
Göran Ros? Jag har ju kurerat honom för en lung-
inilammation. Det var.., låt mig se ... den andra balen
i rådhuset. De två unge herrarne funno på samma gång
det pretiösa bytet från fröken Cecile, rände naturligtvis
sina brushufvuden mot hvarandra och gjorde sedan sitt
bästa för att ränna värjorna genom hvarandra. Ingenting är
begripligare. Men hvem blef handskens lycklige eröfrare?
- Ingen. Jag återfordrade den för dess rättmätiga
ägarinna, men sedan den kostat blod. .. ni förstår?
- Ah .. . Stegenberg fick efter alla konstens regler
en värjstöt ofvanför tredje refbenet. Jag försäkrar ers
nåd, att det var en vacker blessyr på sex veckor, all-
deles på punkten där den skulle träffa, utan att ruinera
den unga karlen. En tum lägre, och hans karrier hade
varit med heder förbi. Men Göran Ros förstår att föra
sin värja; jag känner ingen bättre fäktare i hela svenska
armén. Ers nåd skall få heder af sin protegé. Det fattas
honom ingenting annat än börd och familj . . . den gla-
daste och lättsinnigaste pojke som någonsin brutit en
lans till de skönas ära. Han har förtjent sin befordran,
han dansar verkligen som en krigsgud.
- Tycker ni? Jag sade till mig själf, när jag
såg honom föra Cecile i gavotten: se där ungdomen!
Bind honom, den som förmår! Man kunde så gärna
binda luften. Men det skall förgå, doktor... och vid
mina år har det redan förgått. Ni älskar ju ett godt
kök, icke sant?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free