- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:269

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Gåtor och nycklar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själf skulle ej kunna hjälpa dig, och jag skulle få den
äran att intyga din ordentliga arkebusering.

– Det är mig likgiltigt.

– Hör på den! Och törs jag fråga hvem som ger
min herre rättighet att befria en annans fästmö?

– Fästmö? Hvem skulle förlofva sig med ett döfstumt
barn?

– Hvem? Till exempel en som hoppas kurera
flickan. Diagnosen ingifver en sådan förhoppning.

– Ni skulle verkligen? utbrast Göran öfverraskad.

– Tusan, vill du höra det om igen? Göran, jag
vill icke utmana dig, jag har kurerat dig för en lunginflammation,
och man fattar vänskap för patienter som
taga reson. Men så mycket vill jag säga dig, att saken
är afgjord sedan i dag på morgonen. Notabene om jag
får flickan att höra och tala, hvilket är en probabilitet
af två mot tre. Begriper du nu hvarför jag försummat
min dyrbara tid i ugglenästet därborta, där man sannerligen
behöfver en delikat kyckling och ett äkta portvin
för att rädda den smula sundt förnuft man ännu har
lyckan behålla på lager. Tycker du det är för bittida
för mig att engång blifva rangerad karl?

Göran sporrade sin häst och tilldrog på samma gång
så häftigt tygeln, att hästen stegrade sig.

– Nå, fortfor doktorn, rid nu din väg; hvarför
rider du icke? Din skål, tappre löjtnant!

Vid dessa ord öppnades det eleganta flaskfodret,
doktorn fyllde två slipade glas och räckte sin vän det
ena, som preservativ mot nattkylan.

Det sjöd inom den unge krigarens bröst, men
han kunde icke undgå att finna situationen löjlig, och
han var känslig för åtlöjet. Utan att svara och utan
att dricka, svängde han om sin häst, kommenderade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free