Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Kaipiais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Viborg. Men segraren retirerade, gick tillbaka till Kouvola,
till Viiala, där han fruktade fiendens öfvergång,
och därifrån åt sydost till Liikkala, för att göra en
ändamålslös diversion mot Fredrikshamn. Här blef han,
sedan han undanträngt en fientlig kår, stående i tre
veckor overksam under den gynnsammaste årstiden.
Göran Ros hade åtföljt Kaulbars’ fördelning till Heinola,
utan att möta fienden, när chefen mottog konungens
order att åter marschera söderut och fördrifva fienden
från Kaipiais, där denne befarades hota svenska arméns
vänstra flank. Kaulbars kom den 13 Juli med tvåtusen
man till Kouvola, fick löfte om en förstärkning af etttusenfemhundra
man under Friesendorff från Liikkala
och marscherade dagen därpå till Uttis, samma väg där
konungen segrat och retirerat två veckor förut. Det var
samma dag som Bastiljen stormades.
Den 15 Juli på morgonen stod Kaulbars framför
Kaipiais österom Uttis, allt på samma breda ås med
träsk och moras på dess båda sidor. Men ryssarne hade
här intagit en fastare ställning än vid Uttis; de hade
nedhuggit skogen framför sin front och uppfört skansar
med artilleri tvärt öfver åsen. Kaulbars tvekade likväl
icke ett ögonblick att anfalla dem. Hans artilleri körde
fram på vägen och öppnade en häftig eld, medan helsingarne
till vänster, elfsborgare och östgötar till höger
på sluttningarna, blottade för fiendens eld, trängde fram
för att kringgå hans flanker.
Det vardt en djärf och blodig strid. De ryska kulorna
hade öppet fält, de splittrade trädstubbarna, bortsopade
ljungen och fällde man efter man af de anfallande,
hvilka, än krypande, än springande, än snafvande öfver
stenar och trädstammar, närmade sig i oordnade leder.
Gång efter gång måste de vända om eller kasta sig ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
