Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. En ny värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordbon, hvars skönaste sommar ej vet af natt, upplefver
först i Augusti det skådespel, som södern
upplefver alla dagar: mörker och grönska. Först vid
den tid, när sommaren redan börjar vissna till höst, är
det nordbon förunnadt att hvarje kväll se naturens
fägring dö och hvarje morgon se den uppstå i ny ungdom.
Uppståndelsen i Maj är som en ny tidsålder, förberedd
länge förut och varaktig långt framåt i ljusets årstid.
Uppståndelsen i Augusti är ögonblicklig och flyktig, hastigt
kommen och hastigt förbi, men, liksom den förra, vederkvickande
själ och kropp.
En sådan skön och lifvande augustimorgon, vidpass
klockan sju, satt doktor Ekströmer med sin unga patient
på en grönmålad bänk vid rosenhäckarna, medan Rebecka,
fruktande att lämna sin skyddsling ur sikte,
krattade trädgårdsgången i hennes närhet. Morgonens
sakta västvind drog öfver häckar och grenar; borta i
parken hörde man Ramströms flöjt, där han på bästa
sätt begagnade sin frihet i husbondens frånvaro. Verna
hade sofvit oroligt, kon var trött och svag, men morgonluften
och rosornas älskade doft hade framkallat en glans
i ögonen, en färg på kinderna, hvilken ej märktes i går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
