- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:347

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. I Aachens rosengård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kriget ännu var slutadt, tänkte Gustaf och Katarina redan
på möjligheten af ett förbund.

Något mindre än två år efter senast skildrade tilldragelser,
sommaren år 1791, återfinna vi några välbekanta
personer från denna berättelse i den då moderna
badorten Aachen. Staden, som sett Carl den stores
vagga och innesluter hans graf, hade i nyare tid blifvit
ryktbar för sina svafvelhaltiga källor, men var tillika
medelpunkt för den tyska och holländska blomsterodlingen.
Ingenstädes, om icke i Leiden och Amsterdam,
kunde man finna en större och praktfullare samling
tulpaner och liljor; ingenstädes, om icke i Persien eller
Provence, en rikare mångfald af de skönaste rosor. Den
stora botaniska trädgården var bokstafligen en stad af
blommor; den hade indelats i strängt afskilda kvarter
och förstäder, där de mest gynnade blomsterfamiljerna
enväldigt herskade, hvar på sitt område. Hvar man än
gick mellan dessa förtjusande konungariken af blomster,
möttos man af en intensiv, nästan öfverväldigande doft
– man skulle ha sagt nationalitet, i fall nationaliteternas
tid varit kommen ännu – från närmaste rikes invånare.
Endast tulpanerna och de då för sex år sedan till Europa
öfverflyttade dahlierna utmärkte sig, granna och dumma,
genom oförmågan att utandas sitt lifs mening i den omgifvande
sommarluften.

Det var en af lätta moln svalkad julidag vidpass
klockan åtta på morgonen. En dragonofficer, bärande
en här okänd uniform, närmade sig rosenriket, ledande
vid armen ett ungt fruntimmer. De kommo från baden
och togo plats på en prydlig, grönmålad hvilobänk vid
sidan af gångvägen. Den unga damen sade till sin följeslagare:

– Här ville jag bo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free