Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Sista kapitlet om Vernas rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där man icke nog kunde prisa hennes berömda konst att
tillreda kycklingar. Hofmästaren Ramström, som dugde
till allt, utom att förvalta nyckeln till vinkällaren, fick
anställning som trädgårdsmästare vid Anjala gård, dresserade
gårdens jagthundar, bryggde äkta punsch, gaf lektioner
på flöjt och nedlät sig på lediga stunder att låta
beundra sin skicklighet som spelman vid bondbröllop.
Snedmunte Mårten ingick äkta förbund med dejan Rika.
Bandhunden Caro blef, efter den ärofullaste strid, en
afton i Januari vargarnas byte.
Riksdagsmannen Salmela och hans hustru Brita firade
sitt guldbröllop tre år efter freden. Samma lyckliga dag
räckte sondottern Ilta sin hand åt en ung dräng i gården,
men Helka, som gått i frökenskola och uppstigit till värdigheten
af kammarjungfru, nöjde sig med ingen ringare man
än länsman Kallio – en förbindelse som lätt kunnat
föranleda en trasslig process om arfvet från Nattsjö,
därest icke de som kände sanningen, och främst Rebecka,
haft sina skäl att hålla tand för tunga. Unga fru Kallio
förblef okunnig om sin börd och hölls skadeslös genom
det arf från Salmela, hvilket rätteligen bort tillfalla
ryttmästaren Ros.
Jack Peura tvekade länge hvad han borde företaga
med sitt olyckliga namn, som blifvit så vanvördigt missfirmadt
af läkarekonsten, men beslöt ändtligen sätta sig
öfver mänskors förtal, tog afsked från krigstjensten vid
fyllda sextio år med värdighet af löjtnant och trettio
plåtars pension samt framlefde sedan tjugu fridsamma
år på Salmela med att inrida hästar, anlägga varggropar,
fila gäddkrokar och binda not. Sin käre Göran kunde
han lika litet förgäta, som denne honom, och det var en
högtid på Salmela, när Göran stundom besökte honom
med familj och Jack fick lära de två äldste pojkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
