Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Helsingfors: Hogland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Helsingfors: Hogland.
Vid slutet af förra seklet låg pä norra kusten af Finska
viken en liten, bland klipporna inbäddad stad, som
af det urgamla helsingeminnet i dessa trakter fått namnet
Helsingfors. Väl omgåfvo hafvets vikar på tre sidor den
halfö af granit, där den lilla staden uppkrupit som en
snäcka ur sjön, men någon fors fanns där då lika litet
som nu. Ty staden hade behagat promenera en halt
mil från dess första barndomshem, där en liten å, benämnd
Vanda, kastar sig utför ett icke högt, men lodrätt
fall uti Helsinge socken. An, som fordom var bekant
för sitt laxfiske, har nu längesedan utbytt detta osäkra
näringsfång mot den lika aktningsvärda, men indräktigare
sysslan att bullra i några idoga mjölkvarnar och spara
stadens husmödrar besväret att byka linne.
För dem, som kunde anse laxarnas flyttning från
Vanda och staden Helsingfors’ otrohet mot sina första
husgudar såsom ett dåligt intyg om stadig lefnadsvandel,
bör jag anmärka, att det är förlåtligt om laxar och
helsingar flytta sina penater, då naturen själf beständigt
utstakar nya råmärken. När norra Sverige och norra
Finland hvarje sekel eröfra ett grefskap från Bottniska
viken och sålunda hvarje år flyttas några tum närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
