Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Efter Hogland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos prins Fredrik, att den på eftermiddagen afsända
stafetten var anländ med svar från konungen.
– Ändtligen! utropade prinsen, som under sin korta
regering hunnit lära åtminstone det, att man sofver
lugnare under en spira, än med en sådan, när armen är
svag. – Du har dröjt länge! sade han till den inträdande,
som stöflade fram ackurat sådan han hoppat från
hästryggen.
– Order lydde: inom tolf timmar. Jag har dröjt
åtta och en kvart, svarade ynglingen frimodigt.
Dessa åtta timmar hade förefallit prinsen som lika
många dagar.
– Svaret! Gif hit! utropade han.
– Hans majestät har befallt mig att framföra det
muntligt.
– Muntligt? Och med en sådan postillon d’amour!
Hans majestät har sina besynnerliga infall. Nåväl, skall
flottan lyfta ankar?
– Vet icke, ers höghet!
– Pojke, vill du göra mig rasande? Hvad svarade
kungen?
– Hans majestät svarade: Säg till hertigen af
Östergötland: medan gräset växer, dör kon.
Prinsen fixerade sin lille stafett. Det allraminsta
pojkaktiga löje vid mungiporna, och Lennart Croneld
hade varit, om icke förlorad, så åtminstone i största
fara att kastas på dörren, pryglas af vakten och, sålunda
skymfad, se sin militära bana tvärt afbruten, ty prins
Fredrik var af ett ytterst retligt och häftigt lynne, som
mer än engång förlupit sig mot konungen själf. Men
ynglingen stod där så orubblig, tvärsäker och allvarsam
som en trumpinne: icke det minsta drag af grin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
