- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:48

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Savolaks ödemarker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Emedan ryska området härigenom likt en kil sköt
in i det svenska, hände sig under 1788 års krig, att de
som ville färdas från svenska sidan i väster om gränsen
till svenska Finland i öster om Nyslott, måste göra en
lång omväg åt norr, därest de icke ville passera fientliga
området. Men då det icke ligger i finska lynnet att
göra omvägar, när man kan komma rakt till målet, föredrogo
de fleste att på sina små, lätta farkoster trotsa
fiendens vaksamhet och segla öfver sjöarna till det motliggande
svenska området – ett vågspel, som mycket
gynnades däraf, att alla stränder voro bebodda af landsmän,
hvilka alltför nyss blifvit ett annat rikes undersåtar
för att ej i tysthet hysa afgjorda sympatier för deras
forna öfverhet.

Trafiken på Saimavattnen fortfor således under hela
kriget, till mycken harm och förfång för ryssarne, hvilka
härigenom sågo sig beständigt kringsvärmade af objudne
spejare och djärfve partigångare. När härtill kom att
deras nya gräns inom Finland var dragen tvärsigenom en
befolkning som inga gränsefiskaler, fältposter eller tullkamrar
förmådde afstänga från deras forna ömsesidiga
förbindelser, fordrades hela den lamhet och brist på god
vilja, som utmärkte svenska och finska befälet i början
af detta krig, för att tillintetgöra den oberäkneliga fördel
svenska vapnen bort vinna af sådana gränsförbållanden.

En vacker afton i slutet af Juli månad 1788 landade
en liten segelbåt vid västra stranden af Punkaharju ås i
Savolaks. Ur båten stego två män – eller rättare en
och en half, ty den yngre var knappt mer än ett barn
– tackade den tredje, som kvarblef vid rodret, och tryckte
en drickspenning i hans hand, hvarpå båten åter sköts
ut från stranden och styrde utåt fjärden, tyst och hemlighetsfullt
liksom den kommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free