- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:63

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Rautasaari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då ansågs för en betydande godsägare. Visst är emellertid,
att major Cronelds gamla bastioner togos med storm
af den sköna fienden, innan besättningen ens hann fyra
af en kanon, samt att afskedet och majorsfullmakten
kommo några veckor därefter, hvarpå det nya paret
flyttade till Rautasaari i landsbygdens lugn.

Att detta lugn blef af föga varaktighet, torde läsaren
redan anat, och på senare åren bidrog äfven ekonomiskt
trassel att göra den hederlige rojalistens lynne mera
knarrigt än förr. Den lilla masugn han anlagt vid
gården, som hade sitt namn af järnmalmen i sjön, ville
ej rätt bära sig mera. Sjömalmen tog slut, myrmalmen
var dålig, masmästaren råkade vara en inpiskad skälm
och rymde öfver gränsen med hela brukskassan. Följden
var, att de järntackor majoren skördade af sin smältugn
nästan kunde uppvägas med det silfver han för
dem gifvit ut. De små hemmanen gingo i kreditorernes
händer, stamgården blef tämligen drygt intecknad, och
majoren själf blef år från år allt mera lik en gammal
osmord dörr, som gnisslar på gångjärnen, hvart den än
vänder sig.

Om de rostiga hakarna fått knarra i fred, så hade
de likväl haft något att göra; men den nya majorskan
hade gått i för hög skola för att icke spela kejsarinna
på Rautasaari. Det hände sig, att kardinalsatsen »inte
resonera» vändes, om icke i bokstafven, dock i tillämpningen,
mot majoren själf, och denna tid vardt en pröfvotid
för den gamla hushållerskan och korpral Durk, hvilka
fingo uppbära icke allenast deras vanliga anpart af
gångjärnens knarrande, utan äfven den, som enligt naturens
ordning bort tillfalla majorens andra jag, kejsarinnan,
under hvilket spenamn den nya fru Croneld var känd
bland herremännen i orten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free