Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Rautasaari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sergeant Croneld, edra bräkande får! Se ni inte att
Lennart har kommit att hälsa på oss! Min egen duktiga
pojke, förstå ni det, edra oxmicklar! Men jag slår vad
att ingen känner igen honom i kungens nya rock. Jo ni,
han är sergeant vid Savolaks jägare, må ni veta; det
är annat slag, än att gå här och bli dum af mjölgröt
och surmjölksvassla!
Pigan stod ännu kvar, hängde hufvudet och bligade
förlägen på den nykomne unge herrn.
– Marsch! och packa dig! Hvad gapar du efter?
röt husbonden.
– Kajsa har icke tid. Armollinen rouva behöfver
henne att laga mat till båtfärden.
– Men om majorskan far ensam, hvartill behöfver
hon så mycket mat? frågade husbonden åter, betydligt
sakt modigare.
– Vet icke, svarade flickan, men Kajsa har befallning
att inlägga i korgen för tjugu personer.
– Öl med?
– Öl och vin.
– Det var fan!
Men likom bestört öfver att detta utrop undfallit
honom, skyndade majoren att tillägga en befallning om
brännvin åt folket till middagen. Pigan ville gå.
– Vänta litet. Hvart skall majorskan resa? frågade
Lennart, hvilken kände något bränna på hjärtat.
– Vet icke, men Tikki tror att det blir till Patasalo,
svarade flickan.
Patasalo eller Grytholmen var en liten ö i Puruvesi
sjö, vidpass en half mil från Rautasaari.
– Det är bra. Gå, gör som majoren befaller.
Flickan gick, ej utan att se sig om på vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
