- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:83

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Armollinen rouva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Madame Croneld smålog, men icke mera hånleende,
utan med sitt älskvärda löje.

– I sanning, min bästa Lennart – sade hon –
finner jag att vi numera bytt roll med hvarandra. Härtills
är det jag, som gifvit dig moderliga förmaningar; nu är
det du, som har den godheten erinra mig om min pligt.
Men hvarför skulle vi vara fiender, då allt bjuder oss
att stå på vänskaplig fot med hvarandra? Då du lyckats
tillintetgöra min utfärd, så låt oss i stället promenera
längs stranden; jag får då tillfälle att något bättre inviga
dig i både min och sakernas ställning. Men det är
sant; man väntar mig icke tillbaka till middagen...
Paraskove!

Den ryska kammarjungfrun närmade sig.

– Gå, säg till, att jag icke far ut, att man bär
korgen tillbaka och att man dukar middag för tre personer
i trädgårdspaviljongcn. Du ser, vi ba fått en kär gäst.

– Vänta, tillade hon.

Och nu följde några ord på en rysk dialekt, som
Lennart icke förstod. Kammarjungfrun gick.

– Det är nödvändigt – fortfor madame Croneld
– att finna någon förevändning för mig att stanna
hemma; detta folk drar också sina slutsatser, och jag
vill ej att Paraskove skall ana rätta orsaken. Nu kunna
vi, om du behagar, fortsätta vårt ämne. Jag bör då
upplysa dig, min vän, att du fullkomligt misstager dig
om mina afsikter, och som bevis därpå behöfver jag
endast nämna, att din bror Detlof känner alla mina steg
och är af samma mening som jag.

– Jag har anat det, madame. Men det hindrar
mig icke att beklaga och ogilla dem. Min far och jag
skola aldrig låta förmå oss att godkänna myteri i armén
eller underhandlingar med fienden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free