Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vid riksgränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. Vid riksgränsen.
Likasom sädeskornet i norden sås, uppspirar, blommar
och mognar under några få veckor af ett beständigt
ljus, så mogna äfven karaktererna hastigt i stormiga
tider. Skaror af pröfvade krigare, män och gubbar, som
vant sig i lifvet att väga förluster mot fördelar, välja
mellan skäl för och skäl emot, stodo på denna tid
vacklande mellan pligt och öfvertygelse, under det att
piltar, som knappt buro fjun på hakan, leddes instinktlikt
af deras naturliga känsla på rätta vägen och framstodo
med ens som beslutsamme män. Folket själf,
som reflekterar så litet, men känner desto mera, dömde
och handlade liksom dessa ynglingar. Hvad gjorde man
icke för att förvilla dess ärfda, enkla föreställningar om
det rätta? Och dock förblef det trofast, såsom det alltid
varit; det vaknade blott till ett klarare medvetande, det
mognade förr till en manlig håg.
Hade Lennart Croneld, när han så oförmodadt såg
sig i besittning af en statshemlighet, ägt en enda vän
att rådfråga, ett enda stöd att trygga sig till, är det
möjligt att han betänkt sig något längre, innan han
vågade inlåta sig i strid med en så öfvad ränksmiderska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
