- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:94

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vid riksgränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana dumma papperslappar, som vilja stjäla vårt goda
samvete från oss. De ha tagit hälften af våra stora,
sköna fiskevatten och segelleder ifrån oss, och nu vilja
de köpa resten med deras nådebröd, liksom vi ej själfva
skulle ha våra goda sveder och våra starka armar att
skaffa oss hvad vi behöfva. Men när har savolaksaren
svarat på sådana frågor annorlunda än med blankt stål
och ett stycke bly i geväret? Gån till Kuopio, gån till
Sankt Michel, öfverallt där Savolaks’ och Karelens vapen
finnes måladt i kyrkorna eller på tullportarna, och I
skolen finna en spänd båge eller två armar, som sträckas
emot hvarandra med barthuggande svärd. På det sättet
har man förr frågat oss här vid gränsen, och på samma
sätt ha vi svarat. Finns någon här, som nu tänker
lägga bort fädernes sed och svara med att svika sitt
land, så stige han fram!

Ingen steg fram. Men savolaksarn är den förslagnaste
bland sina finska bröder. Hade Lennart Croneld
talat till österbottningar, så hade han troligen redan fått
till svar en sten eller ett hurrarop. Detta Kerimäkifolk
menade lika ärligt i grunden, men det var mot deras
vana att just förhasta sig. Samme torpare, som på
morgonen böjt sig så ödmjukt för majorens vrede, tog
nu till ordet och menade att de alla ville hålla med
kung och land, men de ville också alla gärna ha fred.

Detta förbehåll behagade icke sergeant Cronelds
unga och hetsiga blod. Han var färdig att brusa upp
på nytt, då i detsamma hans gamle fars välkända stämma
hördes bakom honom.

– Mössorna af, edra oklafvade nöt! – ropade
majoren muntert med sina vanliga smekord – mössorna
af för sergeant Croneld; han har talat med kungen, så
liten han är! Liten och hvass, eller hvad tycker du,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free