- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:98

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vid riksgränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då far min en dag fann salig Rutgers handskar i någon
skräpgömma och märkte kungens namnchiffer, broderadt
med kunglig krona på insidan af högra handsken just
vid handlofven. Han var den tiden kapten vid helsingarne,
far min, och skickades till Kristinehamn för att gå emot
Norge. Då föll det honom in att taga handsken med
sig och lämna honom tillbaka åt rätte ägaren. Här är
ers majestäts tillhörighet, sade han, och huru jag fått
den, det kan jag, tamme fan, inte begripa. Hvarpå
kungen skrattade – ty han var den tiden vid godt
humör, och minne hade han som en årsgammal häst
och sade till far min: den där har jag bytt med Rutger
Croneld, när han drog mig i håret vid Narva. Inte fick
jag löna honom för det, sade kungen, men behåll handsken
som pant; bara vi få bättre tider, skall jag löna hans
son. – Pytt blef det, sa’ Forsberg, när han fick en
käring i varggropen. Kungen stupade kort därefter, och
salig far fick svälta i alla sina dagar med sin kaptensfullmakt,
sina blessyrer och sina femti plåtar i lön.
Men det är detsamma, lefve konungen! Hut går hem,
säger ordspråket; jag har fått en gulddosa, och du kan
med tiden få dig medaljen, om du håller dig styf.

– Har pappa handsken ännu i behåll? frågade
Lennart, hvilken, så långt han mindes tillbaka, hört
samma historia väl trettio gånger förr, men aldrig utan
det lifligaste intresse vid tanken på Narva och hjältekonungen.

– Så framt ej råttorna ätit upp honom, det jag
vill hoppas att de ej understått sig, ligger han ännu i
skåpet i klädkammaren bredvid min farfars genomskjutna
hatt och gamla pistolhölster, genmälde majoren.

Ynglingen teg en stund och behöll sina tankar för
sig. Därefter sade han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free