- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:108

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den första kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvärtystnade och försökte att le, men i stället för det
forna friska löjet bröto lärarna fram ur hennes vackra
blå ögon.

Också Lennart Croneld hade ej mera ett ord
till svar.

Det finns många olika sätt, på hvilka tvenne unga
hjärtan kunna förstå hvarandra, men icke minst rörande
är den blyga kärlek, som tänder sin första flamma vid
den barnsliga tillgifvenhetens och fosterlandets heliga
altare.

– Gode Gud, jag glömmer att du hvarje ögonblick
kan blifva upptäckt af våra fiender och råka uti den
hämndlystne Ladovs händer! utropade flickan, hastigt
besinnande sig, i det hon lade en särskild tonvikt på
ordet <I>våra</I>. – Jag ber dig, Lennart, rid en stund bakom
rian därborta, så skall jag gå hem att höra åt huru
länge de gröna stanna och sedan hämta eller skicka
dig svar.

Rådet var godt och åtlyddes genast. Lyckligtvis
hindrade en lång allé af pilar mellan grinden och boningshusen
ryttaren att blifva upptäckt af andra än en dräng,
som var ställd på utkik, men som förblef lugn, när han
såg gårdens unga fröken tala med den främmande.

Omkring en timme hade Lennart väntat vid rian,
när han såg två af Aflechts dragoner, sannolikt utskickade
på en af de vanliga rekvisitionerna för truppens behof,
närma sig gården. En djärf plan upprann i Lennarts
förslagna hufvud. Han vinkade dragonerne till sig, och
alla tre ryttarne höllo stilla i skuggan af pilarna.

Björkarnas skuggor föllo allt längre på den nära
skogsbacken. En vallflicka i kort randig yllekjol, brunt
lifstycke och korta lintygsärmar kom sjungande långs
gångstigen. Ord och melodi voro desamma som först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free