Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Fiskarestugan vid Kymmenegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15. Fiskarestugan vid Kymmenegård.
Tiderna nalkades sin fullbordan. Konung Gustaf III
syntes ohjälpligt förlorad.
Hans högkvarter denna tid var den gamla kungsgård,
som en gång varit donerad åt Vadstena kloster,
en annan gång åt Sten Sture den yngres änka, slutligen
blifvit ett Fersiskt gods, men gått förlorad i fredsslutet
1743 och af sitt vackra läge österom gränsflodens östra
hufvudarm erhållit namnet Kymmenegård. Det var här
Gustaf III upplefde de sorgligaste och farligaste dagar
under hela sitt lif. Med ett underdånigt trots utan like
hade Anjalaförbundet tillsändt honom dess öppna förklaring.
Hans armé öfvergaf honom och dagtingade med
fienden; Hastfehr, på hvilken han byggt så stora förhoppningar,
drog sig, tvärtemot order, tillbaka från
Nyslott; hans person och hans frihet voro i fara; fientlige
emissarier, understödde af hemlige och uppenbare förrädare,
smögo på alla sidor omkring honom; fientliga
flottor kryssade hotande utanför rikets öppna kuster. Så
långt ett vanligt öga såg, syntes öfverallt endast förräderi,
försåt, skymf och undergång. Konungen trodde sig be-
sviken af sitt folk på samma gång som af sin här -
detta finska folk, som i sex sekler aldrig svikit sin tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
