Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Fiskarestugan vid Kymmenegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra smög med varsamma steg från skogen till stugan,
men ingen fästade därvid någon uppmärksamhet. Och
när Langilafolket senare på kvällen varseblefvo ett eldsken
från det lilla söndriga fönstret, sade de till hvarandra:
det är boarne!
Boare kallas företrädesvis ännu i dag ett antal
estländska familjer, hvilka bosatt sig uti sydfinska skär.
gården, i akt och mening att, med deras landsmäns biträde
och med den utmärktaste skicklighet, i deras snabba,
odäckade båtar smuggla brännvin öfver från Revalska
sidan till finska kusten. Långt ifrån att göra afbräck i
denna boarnes häfdvunna trafik, hade kriget snarare för.
dubblat deras indräktiga rörelse, och Kymmene fortfor,
då som sedan, att vara deras bästa marknadsplats.
Langilafolket hade icke gissat alldeles orätt, ty kring
stockelden, som brann på den stora, af ohuggen gråsten
uppförda spiseln i stugan, samlades efter hand tio eller
tolf karlar af misstänkt utseende. Deras slokande hattar,
deras kring knäet tillknutna underkläder och deras långa
bruna jackor, som dröpo af regnet, röjde genast den
estländska dräkten, likasom deras vekare och mindre
fulltoniga språk antydde syskonfolket på andra sidan om
haf vet, ty estniskan förhåller sig till finskan ungefär
som danskan till svenskan. De hade förmodligen redan
bragt sina båtlaster i säkerhet, ty de voro sysselsatte
att torka sina kläder framför elden och framtaga deras
enkla aftonmåltid af bröd, smör och ost från små järnbeslagna
matskrin, där de tillika i en särskild låda
förvarade mången vacker silfverriksdaler i trogen syskon.
säng med likaså blanka silfverrublar. Boarne sålde
utan åtskillnad åt vän och fiende, eller rättare, de voro
vänner med alla som betalade väl och visste hålla tulltjenstemännen
på behörig distans. För resten var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
