Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Röda kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minnet har för mig endast sorger att bjuda! ... Det är
därför att jag stått brud i maskradkostym.
I detta ögonblick hördes bjällerklang af en släde,
som körde upp till gården. Lotten ihågkom Thomas,
som ännu icke infunnit sig, tog ljuset och ville gå ut i
farstun för att se om han syntes till. Men ett besynnerligt
hinder mötte henne: dörren, genom hvilken hon inkommit,
var reglad på yttre sidan.
Lotten gick till den andra dörren ... också den var
omöjlig att öppna. De båda resande voro inlästa.
Färgen flydde från Lottens kinder. Hon tänkte på
den elaka hushållerskans ord, på den gamle baronens
envishet att hålla dem kvar, och när hon därmed
sammanlade deras egen värnlösa belägenhet, skilda från Thomas
och instängda i ett rum som väl kunde öppnas från två
sidor utifrån, men icke inifrån, syntes det henne klart,
att någon förfärlig plan förehades mot dem. Kanske
ville man rödja dem hemligt ur vägen, för att blifva alla
medtäflare om arfvet kvitt ... Ingen af gårdsfolket hade
ju sett någon annan än Thomas ... Och hvad betydde
denna bjällerklang så sent på kvällen? Hvem var det
som kom, och hvad ville han?
Ju mera Lotten tänkte härpå, desto klarare förekom
det henne, att en okänd och fruktansvärd fara förestod;
men hvad?
– Skall du ej lägga dig, kära barn? manade
mormodern, som halfklädd kastat sig på sängen.
– Nej, mormor, jag tänker ännu på den där
lönndörren; jag är grufligt nyfiken att få se den och måste
försöka ännu engång.
– Hvartill skulle det tjena? Kom och lägg dig!
– Nej vänta litet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
