Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Berlin.
Den stora staden ligger på en ännu större slätt, så
torr och sandig som »das Stock-Preussenthum»
själf. När stormen hviner däröfver från ost- eller
västmakters område, hvirfla där moln af damm, som med
en dunkel florshufva betäcka militärens ståtliga uniform,
byråkratins gråpappersfysionomier och »de sköna
själarnas» franska sidenmantiljer. Då dör allt lif på gatorna,
då drar sig berlinaren inom sitt skal, till sina sköna
teatrar, sina ännu skönare museer och sina litterära
soiréer, där desamma sköna själarna icke mera äta
filbunke, plommon och rökt kött, som i J. V. Snellmans
tid för femton år sedan, utan te och franskt bröd
som andra dödliga, men, likasom då, fortfara att göra
musik och kritik samt i synnerhet — Witze. Och nu,
likasom då, beskrifvas dessa soiréer af sakkunnige
deltagare såsom utomordentligt poetiserande, emanciperande
och — tråkiga.
Det är så godt att jag säger dig först som sist,
goda Betty, på det du må rätta dig därefter, att jag
aldrig varit någon beundrare af Preussen. Den staten
har svällt som en vampyr af rof från sina grannar,
och dess störste man, som bär tillnamnet den ende, har
i grund föraktat sitt lands litteratur och i politiken följt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
