- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
147

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter hvarandra makten, segern, rikedomen, familjesällheten
— allt hvad lyckan kan gifva, ty att ännu därutöfver
gifva kärleken och friden, det står ej’i hennes makt.
Jag såg kejsar Napoleon den 14 Juni 1856, den
lyckligaste dag i hans lefnad, efter ett lysande krig, med
Europas vågskål i sina händer, följande under
millionernas jubel sin förstfödde till dopet. Om du sett hans
porträtt, kan du ganska väl föreställa dig hans
personlighet, ty nästan alla hans porträtter äro träffade, om
också kanske något förskönade, ty han såg mera tärd ut
af inre strider, än pensel och ritstift framställa honom:
en man af medellängd, mager, utan personlig värdighet,
utom när han sitter till häst; rik guldstickad uniform,
långt mörkbrunt hår, djuptliggande mörka ögon, här, på
själfva hans lyckas glanspunkt, blickande omkring sig med
en så glanslös, så dyster blick, i hvilken han förgäfves
sökte inlägga lyckans smålöje och mildhetens majestät,
att man snarare trodde sig se en vaxbild, uppställd,
likasom Carl XII och Fredrik II vid schackbordet för
eftervärldens undrande blickar. Denna lefvande staty
gaf intrycket af något outgrundeligt; bland alla dessa
millioner var han ensam, lik klippan i oceanen, oförstådd
som ödet, dunkel som framtiden, ömsom ett mål för
beundran och hat, för tillit och fruktan; blott kärleken
föll icke på denne lysande dödliges lott. Stålet bländar,
marmorn förtjusar, men hvaraf kommer det att deras
kyla förskräcker?

Och likväl satt vid hans sida en af Frankrikes och
världens huldaste kvinnor, strålande som en morgon vid
nattens sida, hon den skönaste bland de sköna,
kejsarinnan Eugenie. Villigt lämnande sin gemål och herre
alla företräden som tillkomma hans rang, har hon lämnat
honom äfven det att vara den, som vid deras förening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free