- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
148

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorde det bättre partiet. Mer än skönheten är behaget;
mer än behaget är godheten; mer än kejsarekronan öfver
Eugenies af Montijo ljusbruna lockar är gratiernas och
mildhetens adel, som så omisskänneligt förljufvar den
ädla herskarinnans hela väsende. Vid hennes fötter
glömmer hatet sin dolk och afunden sin törntagg och
smädelsen sin giftiga gadd; född att äga den enda lycka
som Napoleon III saknar, lyckan att älskas för sin egen
skull, är kejsarinnan Eugenie af hög och låg prisad som
Frankrikes goda genius, och alla de omdömen främlingen
hör om henne utom det officiella smickrets område kunna
sammanfattas i dessa två ord: hon är god och skön!

Några timmar efter triumftåget passerade jag klockan
ett på natten Rivoligatan — i förbigående sagdt passeras
numera utan ringaste fara Paris gator hvilken tid på
natten som helst, ty en polis, som icke tillbringar sin
tid på krogarna, håller alla den stora stadens skälmar i
förträfflig respekt. — Vid hvart tionde steg mötte då redan
en stadssergeant. Jag frågade en förbigående hvad detta
månde betyda. Kejsaren, sade han, passerar härigenom
tillbaka till Tuilerierna klockan half två. Natten var mild
och skön, promenaden under de starkt eklärerade
arka-derna var angenäm och en stor mängd grupper ännu i
rörelse. Jag beslöt att vänta.

Ju närmare tiden nalkades att kejsaren skulle komma,
desto mera tätnade polisens leder, och slutligen stodo
sergeanterna knappt sex steg från hvarandra på båda
sidor om den ofantliga gatan långs hela dess sträckning.
Numera var det fotgångarne förbjudet att gå på själfva
gatan; man måste gå eller stå på trottoirerna, af hvilka
också hvardera är så bred som en vanlig gata i
Helsingfors. Höfligt och utan uppseende mönstrades noga de
åskådare som stannat framför Tuileriernas port, om icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free