Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju äta — och prata — och skratta — och bitas sen!
Huru gick det på Krim? Ja, mitt herrskap, man måste
verkligen bitas ibland. För min del biter jag hellre en
orange, än en kosack, men que faire, om det absolut
icke kan undvikas ... ? Voilä, jag har själf ett ärr på
min högra kind. Huru tron 1 jag fick det? Jo, jag
skall vara uppriktig och säga er det; jag var engång nog
djärf att tilltrotsa mig en kyss — bara en liten kyss —
men olyckan var att jag icke lyckades vinna min älskvärda
motståndarinnas ynnest, och hvad blef mitt straff? Jo,
hon bet mig — I sen det själfva, messieurs et mesdames,
just här bet hon mig, jag bär ännu ärret därefter, och
jag är nästan stolt däröfver. Säg mig, hvad skulle den
tappra unga damen ha företagit sig, om hon icke haft
tänder? I tigen? Jag förstår 1 Oh, mitt herrskap, det
hade kunnat blifva en olycka i stället för en hälsosam
varnagel! 1 finnen häraf huru nödvändigt man behöfver
sina tänder här i världen. Nåväl, jag ser på er, att
mången är förtjust öfver att träffa mig och anlita mitt
råd. På min ära, jag är högst smickrad därutaf och
skall förhjälpa er ak med alla förskämda tänder på kortare
tid än man afbiter ett körsbär. I tron mig icke? I tron
kanske att det gör ondt! Men, mina damer, hur är det
möjligt att man kan tro mig vara så gryml Jag, som har
det bästa hjärta i världen och som förser mig med två
näsdukar hvar gång jag går att se en dram af monsieur
Dumas fils! Jag slår vad att man skall beskylla mig för
att äga alldeles för ömt hjärta. N’estce-pas, madame?
Jag ser på er, att ni icke anser mig för en barbar...
Er mun, s’il vous plait!
Och därmed adresserade han sig till en ung fru,
som tycktes lyssna på honom med mycket välbehag och
banade sig väg allt närmare genom hopen. Ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
