Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA OPERAN 185
skrek helt obekymrad sin skönaste musik till texter som
ekter omständigheterna voro lättkärdiga eller pedantiska,
allenast de voro musikaliskt tacksamma. Gn Schikaneder
kom mycket okörvarandes jämte honom till odödligheten.
Textkörkattaren blek ingenting annat än kompositörens
verktyg, som okta på beställning hopsatte det eller det,
okta fick lappa, stympa eller skarkva det redan hopsatta;
och det bästa man kan säga om de bästa operatexter är
att de, jämte musikalisk utkörbarhet, försvarligt uppkylla
de poetiska, de dramatiska kordringarna.
I denna onaturliga genre, som ville gikva en
nödvändigtvis lyrisk produkt ett dramatiskt berättigande, låg
redan krån början kröet till dess körkall. Den förnedrande
betjentroll, som poesien däruti har spelat i förhållande
till musiken, har grymt hämnat sig på musiken själf,
och gången af denna nemesis är lärorik att betrakta.
Sången gjorde början och tillmätte sig att mästra
kompositionen. Det lyckades väl Gluck att för en tid stäfja
dessa anspråk, och jag vill icke påstå att de store mästarne
alltid böjt sig för sångares och primadonnors pretentioner,
men det hände också dem ofta att de skrefvo sina arior
enkom för den eller den rösten — således för ett
ändamål utom det skönas eget — och de mindre herrarne
voro och förblefvo ödmjuke tjenare för dylika nycker,
hvilka ytterligare gjorde sitt till att tyrannisera
textförfattaren. Detta mästrande från scenen kunde ännu
försvaras ur musikaliska synpunkter, likasom operans böjelse
att ödmjuka sig för instrumenterna, att slå an med
kolossala effekter åt detta håll. Men allteftersom klyftan
mellan operans anspråk och dess verkliga dramatiska
halt blef tydligare, måste man söka att, om icke fylla,
åtminstone bortblanda denna stora lucka, och så
tillkom baletten. Kompositören hade kujonerat poeten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
