- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
378

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fängelset var en stor tegelbyggnad ak äldre
konstruktion, långa korridorer och förgallrade fångrum, beräknade
för två eller fyra invånare hvardera. Dörrarna stodo
nu öppna mot den väl bevakade korridoren, som
upplystes af oljelampor. Julen till ära brann ett talgljus
i hvarje cell. Vi möttes af en varm luft, vädrad för
tillfället, och dock obeskriflig. Frysa behöfde dessa
uslingar icke.

De sutto fördelade, ensliga eller i små grupper, och
skulle senare församlas till aftonmåltiden. Några spelade
dam — ett tillåtet julnöje — andra sofvo, några läste
en andelig bok eller sjöngo ur psalmboken, andra åter
berättade halfhögt gamla tjufhistorier och belönades med
ett undertryckt skratt. Än flera stirrade med en slö,
frånvarande blick på det ovana ljusskenet och
bevärdi-gade oss icke med någon uppmärksamhet. Hela antalet
uppgick till öfver hundrade. Emedan de flesta buro
handklofvar och några de farligaste ännu därtill fotbojor,
uppstod vid hvarje rörelse ett döfvande rassel af kedjor.
Några få gingo lösa, till belöning för godt uppförande.
Mot renligheten var föga att anmärka; fängelset var
skuradt, fångarne hade fått bada, några hade rakat sig.
Desto mer förhöjdes blekheten i dessa än slappa, än
förvildade, än sorgset resignerade ansikten af den rutiga
fångdräkten.

— Är här helgfrid i min församling? frågade
pastorn den axelbrede, kärfve uppsyningsmannen, som
ledsagade oss.

— Flit är vårt nöje, svarade denne med sitt buttra
smålöje. Han kände det ryska svaret på sådana frågor.

Men flit hade icke alltid varit dessa fångars nöje.
Jag ihågkom från min ungdom huru de engång, när de
kommenderades ut på sandsläpning, hade dödat bevak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free