- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
23

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Man skall vara klyftig som drottning Disa, för
att gissa sådana gåtor, svarade jag förbittrad och
slungade mina försmådda hallon i sjön. — Skall detta vara
en korg?

Hon svarade icke.

— Nåväl — fortfor jag, alltmera uppbragt — tacka
ditt mod att du lefver nu, och tacka din gåta för att
du är fri! Det är slut mellan oss.

Hon fortfor att tiga. Jag kunde icke uthärda den
obeskrifliga blick, hvarmed hon betraktade mig, och ilade
skyndsamt på en omväg tillbaka till staden.

Ingen hade hört de hastiga ord, som växlades mellan
oss på stranden, och brytningen af vår förlofning blef
tillsvidare en hemlighet. Hon yppade intet därom; jag
åter var nog svag att frukta den oundvikliga skandalen
inom våra familjer och i hela den skvallrande staden.
Alla visste, att fästman och fästmö icke särdeles brydde
sig om hvarandra; alla trodde sig genomskåda maskorna
af häradshöfdingens guldnät och undrade hvad jag skulle
säga därom. Men affärsmoster hade så skickligt blandat
korten, att ingen tviflade på det resonemangsparti,
som, i trots af allt detta, en dag skulle förena oss. För
att undkomma så mycket obehag, beslöt jag resa bort
och skriftligen underrätta bådas våra föräldrar om vår
återvunna frihet.

Dagen för min bortresa nalkades och nalkades
alltför snabbt. Jag hade ett ögonblick känt mig så lycklig
att åter vara fri, jag hade i min förtjusning velat
omfamna Augusta och hela världen. Hvarför var denna
känsla så hastigt öfvergående? Hvarför infann sig så
snart därefter ett intryck af tomhet, af saknad, nästan
af ånger? När jag utbredde min famn mot denna nya
värld, som nu för första gången tycktes, obegränsad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free