Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snabbfotade häradshöfding stå i förtviflan vid trappan.
Den olycklige, han bar hällor under stöflarna, och hans
snäfva pantalonger hade under förföljandet brustit på
ett sätt, som gjorde det platt omöjligt för honom att
visa sig i fruntimmerssällskap.
Om det är sant att skadeglädjen öfver en
motståndares nederlag är lika medfödd, som tillfredsställelsen öfver egen triumf, hade jag nu bort skratta; ja, jag hade bort säga till denne olycksfödde utgillrare af så många guldnät: min herre, jag beklagar er, eller någonting dylikt, och därvid spetsat mina läppar till det mest mördande löje. Men jag befann mig nu i en annan sinnesstämning, jag nedlät mig att fråga honom om hans undkomna byte.
Han var nog ädelmodig att peka på trappan. Jag rusade
upp med bevingade steg och fann Augusta stående i det
inre af fartyget.
I Göteborgs museum, om jag minns rätt, föres den
nyfikne åskådaren in i skelettet af en hvalfisk.
Föreställen eder ett sådant oformligt skelett, blott af ännu
mycket vidsträcktare dimensioner; en ruin af bruna,
halfmurkna, mossbelupna, buktiga trädstammar,
omslutande ett ofantligt hvalf utan tak, med en enda
golfbjälke, kölen, sammanfogad af jag vet ej huru många
väldiga furustammar. Tänken eder sidoväggarna
half-öppna, så att man genom spanternas mellanrum kunde
uppfånga en skymt och ett sorl af folkvimlet, men på
samma gång ensligheten därinne så tom, så tyst, som i
en tillstängd kyrka, där två lefvande varelser oförmodadt
möta hvarandra på stora gången i midten. Och läggen
därtill, att denna smala gång, till hvilken man
nedklättrade på en murken stege, var öfvervuxen af
hallonbuskar, som inträngt från marken mellan springorna
och frodades yfviga under sol och regn, som intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
