- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
76

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han hade sett mamseller och fröknar skifva sig i en
kadrilj, han hade hört dem spela fortepiano, ja till och
med tala Napoleon Bonapartes språk. Man hade frågat
efter hans dotter och förundrat sig att han aldrig fört
henne till staden. Kersantti hade, som alla med hans
mått af världskännedom, en ofantlig respekt för lärdom

— och lärdom var allt som öfvergick prästgårdens horisont

— hvarför slutet på denna examen blef, att Drifva skulle
skickas till sin moster Lucia i Uleåborg, för att blifva
folk och lära sig spela fortepiano.

Drifva var van att lyda order, annat kom ej i fråga,
men hon var slug nog att göra ett förbehåll. Hon skulle
resa, när far ville, på första vinterföre, men då skulle
hon resa med ren på pulka.

Sagdt och stadfästadt. Hvad gör ej en far för att
få sin dotter till folk? Frosten kom, snön föll, en
lapp-gubbe med två renar efterskickades, Drifva inpackade sin
tarfliga garderob och glömde ej att medtagå skridskor,
skidor, trissa och boll m. m., som lassades på den
eskorterande drängens släde; hvarefter ett ömt afsked
togs af far och husfolk samt nästan lika ömt af Pekka,
Kaj och Kissa, som beklagligen ej kunde medtagas.
Lappen med sin ren körde förut, Drifva med sin ren
följde honom. Landsvägen befanns öfverflödig, färden
gick med svindlande fart öfver moar och backar, isar
och frusna kärr; hofvarna knakade, snön yrde; än trillade
renpulkan rundt som en snurra, än svängde hon åter
flygande upprätt. Drifva behöll sitt fäste, hvisslade, så
det klang i enrisbuskarna, och tyckte sig icke på länge
ha varit med om en så munter resa.

På detta sätt gjorde hon, till allmän förundran, sitt
intåg i Uleåborg hos moster Lucia. Denna förståndiga
gamla mö hade länge varit hushållsmamsell hos lands-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free