- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
77

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höfding Camall och förstått begagna tillfället att inhämta
en förnämare umgängeston. Aldrig hade ett ungt vilddjur
kunnat instängas i en trängre bur; aldrig hade en
konvenansens klafbundna slafvinna fått på sin lott ett svårare
värf än moster Lucia fick, n&r hon åtog sig att tämja
denna ekorre från skogen.

Första bekymret var toiletten, som måste totalt
förnyas. Landshöfding Stjernschantz skulle i nästa vecka
öppna raden af vintemöjena med en glänsande bal, och
förtrogen med länets höfdingar, hade moster Lucia varit
nog välment oförsiktig att på förhand anmäla sin väntade
skyddsling. Drifva var bjuden, hon kunde icke undgå
att göra sin första debyt vid detta lysande tillfälle.

Dagen var kommen. Med mödor och nattvak hade
en af stadens förnämsta sömmerskor lyckats förvandla
den unga ekorren till hvad man på en bal anser för
människoskapnad. Drifvas smärta lif var ännu icke nog
smärt; det skulle inpressas i en korsett med planschetter
af järn. Hennes rika mörka hår upplades i nacken efter
nyaste modet och brändes vid pannan till två långa
korkskrufvar, som nedföllo öfver hvardera af de
blomstrande kinderna. Den urringade, med skärp och garnityrer
försedda ljusröda florsklädningen var beräknad för bara
armar, och ehuru dessa befunnos otadliga, skulle de upp
till armbågen inknäppas i långa franska handskar. Vid
vänstra örat fästes en konstgjord ros öch vid barmen en
annan, medan de alldeles icke kinesiska och dittills vid
stora kängor vana fötterna inklämdes i trånga hvita
sidenskor.

Drifva underkastade sig tålmodigt denna tortyr,
betraktade sig förvånad i spegeln, hoppade jämfota upp
på en stol, för att bättre se fållarna, och utbrast i ett
klingande skratt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free