Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter deklinationerna följde med otrolig hastighet
konjugationerna. Jag vet icke hvilken förälskad
gram-matikus kommit på det olyckliga infallet att i en bok,
ämnad för unga personer, införa det opassande verbet
aimer. Förlåt, ämnet är utslitet, men jag skall helt
kort berätta följderna.
— Présent indicatif : Taime, jag älskar, suckade
läraren.
— Hvad för något? utropade förvånad moster Lucia.
Det gick påtagligen för raskt med de franska
språkstudierna.
— Tu aimes, du älskar...
— Det kommer an på, inföll Drifva och trummade
en marsch på fönsterrutan.
— Står det verkligen så i boken? frågade moster
Lucia.
— Var så god och läs! Det är fullkomligt regel-
bundet, som det skall vara.
— Skall det alltid vara så, när man lär sig franska?
Kan man ej lära sig det med mindre?
— Det är alldeles nödvändigt, det måste alla kunna.
— Adjö, herr magister!
— Hvad befalls?
— Jag säger: adjö, herr magister. Ödmjuka tjenar-
inna!
Och vid dessa ord såg moster Lucia ut som ett
irregulärt verb i Meidingers franska grammatika. Drifva
log och fortfor att trumma på fönsterrutan.
Magister Spik tog sin hatt, mankerad och olycklig.
Han förstod, att han misstagit sig om andra personen i
\erbeCaimer.
Om det skulle falla någon in, att Drifva alldeles
icke var så omöjlig som hon vid lektionerna ställde sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
