Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fronten upplöste sig och sprang i oordnade leder
modern i famnen. Hon kysste dem med ett godt löje,
slätande deras rebelliska hår, och efter en mer eller
mindre krumbuktad knix för de främmande, voro alla
försvunna.
— Karin behöfver ingen dansskola, hon är smidd
af fjäderstål, anmärkte jag.
— Nej, jag tror verkligen att hennes nuvarande
lärmästare öfverträffar herr Remahl, fastän han icke går så
utåt med fötterna. Jag tänker att man icke skall påklistra
folkvett utvändigt; det är bättre att lefva sig in däri.
— Barnen se friska ut. Få de tillfälle att skida
om vintern?
— Å ja, snö ha vi nog och skare på vårarna.
Skolan är en sträng buse, men ni skulle se dem en
lofdag i backarna l
— Kunna de också lägga sig ned på isen och draga
upp en major ur strömmen?
Fru X. betraktade mig förvånad.
— Hvad menar ni? frågade hon.
— Ingenting. Jag kom att tänka på ett litet
äfven-tyr ... en ung person ... hennes namn, tror jag, var
Biåsväder.
Fru X. sprang upp, fattade mina båda händer och
drog mig till fönstret. De vackra bruna ögonen
betraktade mig med en detektivs uppmärksamhet.
— Nej — sade hon med ett bryderi, som roade
mig obeskrifligt — jag vet verkligen icke...
Jag burrade upp mitt hår öfver pannan, grep ett
par glasögon, snörpte hop läpparna och sade högtidligt:
— Spangdang!
— Spik! Spik! Det är du, jag tänkte ju strax,
att det kan icke vara någon annan än Josefine Hemming!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
