- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
129

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Beckbrännaren som alltid kom öfverst. (Folksägen)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En stund sedan det dagats, såg han Hans och

kaptenen gå från stugan till beckhuset. Till Petters
förvåning var Hans nu rentvättad och klädd i så fina
kläder som Petter aldrig sett förr; han gick förut med
stolta steg och kaptenen följde honom grinande i sina
vanliga tjäriga kläder, rätt som en dräng. När de
gått in i huset, betänkte Petter, om han nu borde

taga stöflama och springa sin väg; men det kunde han

göra sedan, han var nyfiken att se huru Hans i så

fina kläder skulle bete sig vid beckpannan. Jag kan
ju fråga om jag skall brasa på mera ved, tänkte han
vid sig själk.

Petter öppnade varligt dörren och såg den stora
kilteln sjuda ända till bräddarna. Där stod kaptenen
ensam och rörde med stången i kilteln. Hvar gång han
rörde, tycktes becket vilja spruta upp emot stången; det
fräste, det spottade, det hvirflade upp i kokande vågor,
likasom när idstimmen leka vid älfmynningen; det var
som hade ett stort djur simmat i kitteln och velat upp.
Aldrig hade Petter sett kitteln så nära att koka öfver,
och när den kitteln kokar öfver, är allt i eld. Men
kaptenen tycktes ej akta på faran, han fortfor att röra
med stången och grinade så styggt som han aldrig
grinat.

Hvar var Hans? Petter tog mod till sig och
frågade efter mästaren.

— Han är i mitt element, sade kaptenen och slog
med stången i kitteln, så att det svarta sjudande becket
stänkte högt upp mot taket,

Petter var icke den som hade lust att fråga för andra
gången, sprang till stugan och mötte Marlikaj.

— Är det skedt nu? Får jag nu flyga?
frågade hon.

9. — Sägner i dimman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free