Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Toholampi. (Folksägen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När man vid färden norrut, vid Huutijärvi
gäst-gifveri, motstår frestelsen att vika in på den inbjudande
vägen till Tammerfors — så ryktbar genom sina herrliga
åsar — och i stället viker åt höger, inträder man i en
Irakt, hvilken, med all sin skönhet, ofta förekommit mig
som doppad i bläck. Uttrycket kan synas nog vågadt
om linets hembygder i och omkring Orivesi; man skall
säga mig, att gröna höjder, blå sjöar och höstens
gulnande rågfält uppresa sig mot en sådan tillvitelse. Det
är möjligt att jag illa uppfattat naturstämningen; men
om naturen tyckes här ha inblandat nog mycket tusch i
sina målningar, så härrör detta af de täta, djupa
barrskogarna, hvilkas mörka hy närmar sig svart och kastar
en skugga af melankoli öfver mången klar vattenspegel,
som endast begär solsken, för att blinka mot oss i
himmelens färgspel. Folket i denna nejd har någonting
dunkelt och melankoliskt, som landet. Man får länge
söka unga ansikten; själfva barnet i vaggan bär rynkor
i pannan. Och likväl är det icke en fattig landsort,
hvars magnater åka till kyrkan i granna schäsar med
mässingsglittrande seldon, åtföljda af hustrur och döttrar
i bjärta silkesdukar. Det är blott något ålderdomligt i
naturen och folklynnet. Nordtavastlänningen har lyssnat
på sina stilla sjöar och sina djupa skogar så länge, att
århundraden gått honom omärkligt förbi, utom de små
stjärtQädrar han råkat snappa i flygten af tidens örn.
Man färdas icke långt norrut från Orivesi kyrka,
innan man befinner sig på en vidsträckt sandmo, glest
bevuxen med de skönaste masteträd för skepp som aldrig
byggas. Från söder till norr är den väldiga ödemarken
— Tavastmon kallas han — sällan öfver tre mil bred,
men hans längd sträcker sig från Öster till väster tolf
eller fjorton mil. Näsijärvis vågor ha skurit djupa fåror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
