- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
185

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Lindanserskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Bravol ropade jag. Apporte!

Det kloka djuret var i blinken vid stranden, hoppade
vädrande från sten till sten och störtade sig slutligen
modigt i den brusande strömmen.

Vi stego af, öfverlämnade hästarna i gossarnes vård
och skyndade, äkven vi, till stranden. Bravo bestod en
hård strid mot den af höstregnet uppsvällda, öfvermäktiga
floden. Än rycktes han bort af strömhvirfveln, än fick
han åter fotfäste vid en sten och stannade slutligen vid
en liten, i älfven utbyggd laxpata på motsatta stranden,
där han bemödade sig att fasthålla ett flytande föremål.
Det tycktes vara för tungt för hans krafter; vi sprungo
närmare och sågo honom hålla ett rödt tygstycke mellan
tänderna.

En båt var vår första tanke, men någon båt sågs
ej till. I ett nu såg jag Stanislas afkasta uniformsrock
och stöflar. Nästa ögonblick hade han sprungit i strömmen.

Han hade mod, den grubblaren; stark var han ock,
men floden var starkare. Bravo hade kunnat våga
äfven-tyret, van som han var att apportera sjöfågel, men för
Stanislas var det halsbrytande. Huru han kom öfver i
denna rasande ström och mellan dessa slippriga, med hal,
grön mossa beklädda stenar, är mig en gåta, men öfver
kom han. Jag såg honom fatta den röda flik, som
Bravo fasthöll. Efter fliken följde en arm, efter armen
en mänsklig gestalt... Jag sprang långs stranden och
fann ändtligen, på gossarnes anvisning, ett lugn vatten
nedanför forsen samt en vid en trädstam
fastbun-den båt.

Öfverkommen till andra stranden, såg jag min
kvinno-hatare sittande på en klippa och hållande i sina armar
en ung flicka, insvept i en kappa af eldröd tvill. Hon
blödde ur ett sår i hufvudet och var utan tecken till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free