Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Lindanserskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Han, som kallar sig flickans fader, är svart nog,
anmärkte jag.
— Vet inte. Man skall aldrig fördöma en själ
som ännu kan frälsas. Flickan hans, hon är spräcklig.
Hvad skall hon annat vara, när hon läser fadervår
på latin? När hon låg sjuk, bad hon jungfru Maria
hjälpa sig.
— Hon är katolik.
— Jag vet icke hvad det kallas att vara utan Gud
och frälsare med några fattiga helgon att luta sig till.
Jag skulle kalla det hedniskt. Men si, vädret blås hvart
det vill, så ock Guds ande. Barnet hade en brinnande
lust att lära Guds ord, och jag tänker att det finns
sämre kristna än hon.
— Har hon berättat för er sina lefnadsöden?
— Något. Hon bär en blykula hängande på band
om sin hals. Fadern var krigsman, den kulan tog bort
honom.
— Således tror ni att hon är sannfärdig och
rättskaffens?
— Det är hon. Välförstående när hon icke dansar
på tåget. Då säger hon själf att den andra själen får
makt öfver henne, och Gud bevare en fattig människa
för den själen, det är synden och lustan. Kan icke
herrn köpa henne fri från träldomen?
— Jag har tänkt därpå. Men hvad skall man
sedan göra med henne? Icke kan hon gifta sig med
den förnäma herrn, som begär henne.
— Hvarför icke?
— För att hon har två själar. Han är en hederlig
karl, men hvem borgar för, att ej också han har mer
än en själ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
