- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
285

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Toma hjärtan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag vet ej — sade han — om detta ärade
sällskap täckes skänka någon uppmärksamhet åt en gammal
musikus, som hela sitt lif igenom studerat harmoniläran
och däraf fått något öra för dissonanser. När jag hörde
fru Rönnevall skildra ett lif af trohet, ett lif af
själfständighet, föll det mig in, huru sällsynt ett lif är, som
utlöper i full samklang med sig själf och därför kan
kallas i sanning helt. Tonens renhet i ett
stränginstrument beror därpå att skrufvarna hafva ett stadigt fäste.
Man nötes, man utslites i våra dagar mera än förr,
dagfrågorna splittra oss, bekvämligheterna förslappa oss, det
beständiga surrandet i våra öron af nya intryck lämnar
oss slutligen likgiltiga. Och likväl känna vi ständigt inom
oss behofvet af en botten att stöda oss, ett fäste som
icke sviker oss här, där vi bo på ett rullande klot i en
värld af växlingar. Jag kallar de hjärtan, som icke
funnit ett sådant fäste, toma och fruktar att sådana
finnas alltför många. Får jag belysa min uppfattning
med ett par exempel?

Ingen hade något att invända däremot. Man var
nyfiken att höra en musiklärare tala om annat än skalor,
och fröken Hemming undrade, hviskande till sin granne,
om romansen skulle anslås i dur eller moll.

— Jag skall då — fortfor Bisam — anhålla, att
dessa ärade damer och herrar i tankarna förflytta sig
från våren och Östersjön till en novemberafton i
Helsingfors. Vi föreställa oss att detta däck är en elegant och
eklärerad salong. Lampan brinner, fyra ljus äro tända
i kronan, man ser en fil af vackra rum och en liflig
brasa, som återspeglar sig i trymåerna. Vi sitta i
halfcirkel på något afstånd från brasan. Sju eller åtta
personer, nästan som nu. Där sitter värden, baron H., en
hög tjensteman, till hvars förtrognare krets jag stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free