Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Toma hjärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stundom tillbragte kvällarna, mera af vana än af böjelse,
och där han alltid på slaget tio brukade taga sin hatt
och gå.
Alla vände sig nu till den lille mannen, som fortfor,
med en blick på mig och den unga flickan:
— Här finnas några, som icke tro på herr Home
och som anse hans andar för gyckel.
— Aha, utropade doktorn, vi få förstärkning.
— Men — återtog assessorn — om vi icke tro på
herr Home, så är det emedan vi ännu mindre dela
deras mening, som säga sig tro ingenting alls, hvilket är
omöjligt.
Baron H. nickade vänligt.
— Fortfar, sade han. Man skall få se, att vi till
slut äro ense om hufvudsaken.
— Tillåt mig göra en fråga. Om jag förstått
rätt, var herr baron en fritänkare, som tviflade på allt,
intill dess Home öfvertygade herr baron om andars
tillvaro.
— Jag nekar icke därtill. Hvad man med egna
ögon ser, det låter icke bortresonera sig. Man måste
blott söka att gifva det en förnuftig förklaring.
— Världssubstansen, eller rättare tre substanser; jag
förstår. Men själens odödlighet är icke desto mindre en
barnsaga, var det ej så?
— Min bästa assessor, ni står i förbund med vår
doktor och vill drifva mig ur mina förskansningar. Men
ni skall icke lyckas däri; se där orsaken hvarför jag
icke vill bikta mig vidare.
— Om jag ej fruktade att trötta, kunde jag berätta
en händelse ur mitt förflutna lif.
— Ni skulle göra mig därmed ett stort nöje. Det
är så ovanligt att höra er tala om annat än justitiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
