Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Toma hjärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att komma ur fläcken, och en iskall rysning ilade genom
hela min kropp.
I detsamma uppslogs dörren till inre rummet, och
fröken Mathilde trädde ut, mycket blek, men annars utan
tecken till fruktan.
— Vatten! utropade hon; min far mår illa.
Jag återfick genast hela min besinning och skyndade
in. Den gamle herrn hade dånat; det var en hastigt
öfvergående opasslighet, från hvilken han snart hämtade sig.
Bredvid honom, på samma plats där jag nu sitter, satt
Rödler, försjunken i ett slags tillstånd af dvala, ögonen
öppna och stirrande, högra handen likasom domnad öfver
greppet af cittran. Hans ur repeterade ännu; man kunde
urskilja melodin, liksom af en fördold speldosa; samma
melodi som han spelat på cittran. Jag betraktade
rummet: på bordet stodo två tömda champagnebuteljer och
ett enda glas; i öfrigt var intet förändradt. Möblerna
stodo lugnt på sin plats, de gamla porträtterna förblefvo
orörliga i sina ramar, ingenting ovanligt kunde upptäckas
bakom gardinerna.
Om en stund vaknade Rödler likasom ur en dröm,
for med handen öfver pannan och yttrade otvunget en
ursäkt för hvad han kallade sin ögonblickliga distraktion.
Geheimerådet syntes förlägen, fröken Mathilde upprörd;
min närvaro tycktes genera dem. Intet ord växlades om
orsaken till Rödlers sena besök, och den långe, mörke
främlingen aflägsnade sig kort därpå med en så obesvärad
bugning, en så fullkomlig hållning af gentleman, att jag
frågade mig själf huru detta var möjligt efter ett så
skakande uppträde, som nyss måste ha förefallit i detta rum.
Jag skyndade nu att omtala den underrättelse jag
fått från Tavastehus, och den gamle mannen blef lifligt
rörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
