Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Årstiderna. (Naturskildring) - B. Sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi dem i tropikländernas bergskedjor mycket närmare
hvarandra, än någonstädes hos oss. Utan att gå så
långt, antager jag att några bland oss bestigit Alperna.
Äfven där finna vi de båda motsatserna, men äro vi
därför i norden? Nej, min bäste herr doktor, där fattas
något: där är omväxling, men ännu ej karaktär. Efter
vi tala om sommaren, tänker jag närmast på ljuset.
Hvad är det som fattas den mäktiga alpvärlden för att
glänsa i nordisk skönhet? Det är ljusets odödlighet, del
är natten förvandlad till dag.
Förfäras icke, mitt herrskap, jag skall icke tala om
Aavasakda. Jag är född i en bygd där man tre månader
om året läser obehindradt den finaste nonpareille vid
midnatt och dagsljus, men jag skall icke ens våga ett
försök att teckna något så välbekant som våra känslor
en junidag klockan tio på aftonen. Tillåt mig blott
erinra om något som undgår många bland oss i denna
ljusa sommarnatt, när vi antingen från ett fönster, eller
på en vandring, en båtfärd, en resa betrakta det
nordiska landskapet.
Sedan solen gått ned till sin korta hvila, antager
hela landskapet en egendomlig hemlighetsfull stämning,
hvilken vi ej bemöda oss om att förklara, emedan vi äro
så vana därvid. Den bländande källa, ur hvilken vi
härtills mottagit ljuset, är borta, de flesta fåglar ha lystnat,
alla arbeten afstanna, barnets öga förlynges af sömn och
vill icke somna, den trötte arbetaren längtar efter hvila
och hvilar icke; vi veta hur vinterns sjusofvare nu kunna
vaka! Natten skulle ju komma och kommer icke. 1
hans ställe sprider sig en egen förunderlig klarhet öfver
sjöar, stränder, skogar och berg — ej solsken, ej
månsken, ej stjärnljus, ej skymning — jag tänker här på det
nordliga Finland, ty vid sydkusten behöfves endast ett
23. — Sägner i dimman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
