Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Årstiderna. (Naturskildring) - B. Sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moln för att frambringa en florslik vålnad af natten.
Medgif, att denna belysning är ett under af skönhet! Det
är en öfverjordisk förklaring, som knappt har sitt
motstycke i vår erfarenhet af sinnliga företeelser. Jag finner
ingenting liknande, om icke aftonglansen öfver fönsterna
af ett öfvergifvet hus, där fordom älskade väsen bott,
eller tårglansen i ett öga, som ser på oss med outsägelig
kärlek. En sådan nattens tysta, drömlika värld finnes
endast i aningen: det är så som grekerne måste ha tänkt
sig de elyseiska fälten.
En natt som denna befann jag mig engång på
Punkaharju ås. Det var vid midnatt, himmelen molnfri,
en stark klarhet i norr, en svagare i söder. Till följd
däraf låg södra sidan af åsen djupt i skugga bakom
granar och björkar, medan i norr flöto strömmar af ljus
öfver de lugna fjärdarna. På de vida vattnen af Puruvesi
blänkte skinande strimmor mellan mörkare ränder, växlade
form, försvunno och glittrade åter i strömdragen. Alla
stränder glänste, alla höjder strålade; själfva furornas
toppar tycktes glimma af guld. Klarheten genomträngde
björkarnas löf på norra sidan af åsen, så att de syntes
genomskinliga; granarnas barr blefvo silfvernålar. Ögat
bländades icke, hjärtat klappade icke fortare; en
förunderlig mildhet utbredde sig öfver hela denna växlande
färgprakt. Gräset var sammetsmjukt och fuktigt af dagg;
på den rödsandade vägen syntes intet spår af ett lefvande
väsen; allt var ensligt, tyst och stilla begrundande; endast
i fjärran hördes talltrastens melodiska stämma, klar som
den natt i hvilken han sjöng.
Åter en sådan natt gled vår båt fram på en af det
nordliga Finlands älfvar. De höga, löfkransade stränderna
lågo nedtill i skugga, upptill i ljus, men långt skönare
var deras spegelbild i vattnet. Det var idealet vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
