Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnan hos de skandinaviska och finska folken i forntiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand åt gästen det skummande dryckeshornet, hon sätter
sig \id hans sida till måltiden — ty kvinnan utgjorde
prydnaden i männers lag — hon dricker med honom
tvemännings ur samma horn — alla tärnor och
drottningen själf sitta i bunte Reihe i männens lag — och,
vågar jag säga det? de läppja icke fint på hornets yttersta
brädd, de tömma det, de göra besked med en tapperhet,
en grundlighet, för hvilken ingen student eller löjtnant
skulle behöfva blygas i våra dagar. — Efter måltiden
anställas fcämpalekar i det gröna; här utdelas bistra hugg
på idel skämt; pilarna hvina, spjuten kastas och
sköldarna klyfvas på lek. Drottningen och de sköna tärnor
se däruppå från sin afskilda plats: deras beröm eldar
den unge kämpens håg; han gör allt för att vinna de
huldas ynnest. Chevaleriets gryning dagas öfver dessa
lekar; de äro råämnet till riddaretidens fina galanterior
och lysande tornerspel, där skönhetens drottning ifrån
sin tron utdelade priset åt segervinnaren. De
norman-niska konungarnes hof under medeltiden voro ryktbara
för sina kärleksäfventyr, och man vet, att svartsjukan
ofta sköljde riddarespelen med blod. Dessa passioner
härstammade från norden: när isländaren Rutr frågades
om hans brorsdotter Halgerda vore vacker, svarade han:
»alltför vacker, som visst vill blifva mången mans olycka».
Hans spådom uppfylldes: tre gånger gift, beredde hon
alla sina mäns död, och det var hon som sedan icke
ville gifva en hårlock för att rädda sin tredje och
tappraste makes lif.
Men sagan, som allt förskönar och kastar sitt poetiska
skimmer öfver den vildaste bragd, har icke kunnat dölja,
att ju kvinnan ofta led öfvervåld, ja att hon i själfva
lagens andemening var ofri och underkastad mannens
förmynderskap. Detta kan synas som en motsägelse till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
