- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
96

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Holmberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allt detta skulle vara dilettantstudier vid sidan af
det egentliga lefnadsmålet. Man måste erinra sig den
låga ståndpunkt alla konststudier då ännu intogo uti
det allmänna tänkesättet, så snart de icke medförde
praktisk användbarhet eller afsågo dilettantens talang att
roa ett aftonsällskap. Konstnärerne själfva — Franzén,
Runeberg, Pacius, Ekman, von Wright, Godenhjelm med
flere — hade rönt personligt erkännande; deras dikter
och färger hade funnit icke alldeles döfva öron, icke
alldeles blinda ögon; men yrket aktades vanskligt. Den
ene var biskop, den andre lektor, den tredje akademisk
musiklärare, den fjärde hofmålare, den femte ingeniör,
den sjette häradshöfding och så vidare, och alla hade
någon sorts lön; det var dock något som gällde i
mängdens ögon. En fristående konstnär däremot, med
himmelen till tak och jorden till hufvudgärd, hvart skulle
han vända sig i ett land där staten, allas försörjare,
hade, efter lång väntan, så få och fattiga brödstycken
att erbjuda honom och där, utom omfånget af dess
rangordning, ingenting annat återstod för en obemedlad
yngling, än landsmäns likgiltighet, på sin höjd deras
medlidande? Hvilken far skulle icke, under dessa
omständigheter, ha tvekat att låta en älskad son beträda
en bana med så tröstlösa utsikter?

För Werner Holmberg begynte emellertid en hård
strid mellan hans växande genius och den faderliga
omtanken. Van vid sträng lydnad, nödgades sonen afsäga
sig sina sköna drömmar om storhet oeh ära på den
artistiska banan. Dock icke alldeles. Han trodde sig i
arkitekturen ha funnit en försonande mellanlänk mellan
idealerna och praktiken. Ar 1850 ingick den då
tjuguårige ynglingen vid intendentskontoret i Helsingfors, där
året förut ett antal elevplatser blifvit inrättade. Ritstiftet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free