Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges andel i Runeberg och Franzén är berättigad
genom språket, genom bildningsgrunden och genom
allmänna nordiska drag i naturstämningen, hvartill kommer
Sveriges anspråk på den senare hälften af Franzéns
lefnadsbana. Ändock lärer ingen svensk förneka hos
båda Finlands bördsrätt, den andliga icke mindre än
födelsebygdens. Litteraturhistorien må försöka att klyfva
den ena eller andra i två hälfter, om hon det gitter:
för oss andra förblifva de hela. Hvarje äkta skaldekonst
har något universellt, som står öfver dess hemlandstycke;
icke heller förebrår någon furan eller björken, att på
samma gång de tillhöra oss, tillhöra de norden. Det
kommer dock ytterst an på hvilken vind där susar i
deras grenar. Kommer nu denna vind, blandad med
oceanluft, från den skandinaviska fjällryggen, så skall ett
uppmärksamt öra lätt upptäcka en kraftigare och djärfvare
susning; kommer han åter ifrån den finska mon, så röjer
han sitt ursprung genom en djupare, vekare ton.
Jag vet väl att de, som konstruera människolifvet
efter ett med cirkelmått uppmätt system, skola ha mycket
att invända mot denna såkallade naturstämning, hvilken
man lika litet kan beräkna med siffror eller fånga med
händerna, som färgskiftningarna mellan grönt, blått och
violett på den nordiska vinterhimmelen. Har icke
Uleå-borg fostrat råbarkade garfvare, har icke Jakobstad
fostrat talgögde hökare, ha icke Sverige och Finland,
under samma naturinflytanden, danat en massa af de
mest hvardagliga filistersjälar och icke allenast musernas
gunstlingar? Utan tvifvel. Fråga den moderliga jorden
hvarför hon på samma tegar frambringar nyttiga
kål-hufvuden och onyttiga rosenbuskar. Fråga solskenet
hvarför samma stråle belyser kärret, åkern och den
blommande rönnen. Ingen svarar oss. Den tysta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
