Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 8 Maj 1837 samlades omkring trehundra af
skaldens äldre och yngre beundrare till en afskedsfest
på en villa, då bekant under namnet Sparbanken. En
enda välgångsskål förenade uttrycket af alla närvarandes
saknad och kärlek. Rörd ända till tårar, svarade
Runeberg, kort som hans vana var, sägande sig »alltid bevara
i kärt minne detta universitet, där han snart i femton
år lärt sig skåda lifvet ljust och icke mörkt». Under
intrycket af hans hänförande samtal glömdes tidens lopp.
I den ljusa vårmorgonen ledsagades skalden åter till sin
bostad. Vid Långa bron, där ett sund inflödar, sjöngo
studenterne »Källan». När vi kommit till versen:
Och spegelns ljus och mörker skall
likväl af dem bero,
afbröt han oss. »Nej, nej — utropade han — sen denna
spegel! Är den ren, skall ingen sky förmörka den —
ingen, ty den bär sitt ljus i sig själf!»
Och denne man fick universitetet icke behålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
