Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ban i unga år till Uleåborg oeh tog intryck af väldiga
forsar. Därifrån till Vasa, till gungande skördar, men
vägen dit gick öfver ännu blodiga slagfält. Efter dessa
intryck följde Abo med dess natursköna, rika skärgård;
därefter norra Tavastland, där ödemarken utbredde sig i
det stora, ensliga lugn, som är betecknande för den
finska mon. Slutligen hamnade skalden, tjugufem år
gammal, vid Nylands kust, där han blef bofast för hela
den långa återstoden af sitt lif och där han återfann
något af födelsebygden, men i rikare omväxling och i
närmare beröring med den öfriga världen.
Spåren af de intryck, som natur och fädernesland
härmed steg för steg efterlämnat i skaldens dikt, äro
icke svåra att återfinna. Runebergs naturpoesi, sådan
denna ogrumlad framträder i »Svanen», har hämtat sin
grundton från Österbotten. Med ungdomens känslor
tillkom i Äbo »Källans» reflexion och det erotiska
inslaget. Först i Saarijärvi och Ruovesi inträdde med
»Elgskyttarne» folket i dikten och började raden af de
episka skildringar, hvilka sedan i Nyland blefvo
Runebergs storverk. Det är egendomligt, att icke Österbotten,
som räknar de flesta och största slagfälten, utan Nyland,
som af dem räknar endast få och obetydliga, har åt
Finland gifvit de fleste berömde fältherrar, och bland
dem Fänrik Ståls skald.
Detta var leran, ur hvilken Gud modellerat en skald
oeh i hvilken han sedan inblåste en lefvande ande af folk
och tidehvarf. Den store diktaren uppväxte ur folkets
sköte och växte icke därur, när han växte ur
vadmalströjan. Hans fädernehem var fattigt, hans gladaste barndom
genomlefdes med sjömän och fiskare. De trånga
småstäderna voro rika på dessa burleska originaler och
egendomliga folktyper, hvilka han så mästerligt skildrat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
