Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elias Lönnrot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett, icke två eller tre! Till följd däraf kan man rätteligen
först ifrån denna tid tala om gemensamma känslor,
likasom om gemensamma, af alla landsdelar erkända
folkintressen. Sjuttonhundratalets krig och riksdagar
styrkte detta samband, och efter skilsmässan från Sverige
blef den nationella och politiska sammanslutningen en
nödvändighet, i hvars kedja endast cn länk, den sociala,
ännu är under släggan.
Allt hvad numera framstår i Finland värdt att aktas
och älskas, det tillhör hela vårt folk. Om Porthan,
omedveten om hela vidden af sitt verk, kunde uppstå
för hundrade år sedan, så är det säkert, att hans ärestod
då varit otänkbar. Franzén kunde sjunga och älskas,
men ingen tänkte på hans byst i Uleåborg. Runeberg
och »Vårt land» hade i själfva Gustaf IH:s vittra dagar
varit en omöjlighet, och när skalden slog sina första
fulltoniga slag på lyran i Åbo, var det långt till
äre-stoden. Snellman bröt sin väg genom berg och is.
Castrén gick länge oförstådd att söka det finska folkets
vagga. Och så har det varit med dem alla, ingen
nämnd och ingen glömd, som nu stå solbelysta i folkets
tacksamma hågkomst. Först nu är morgonen af deras
eftervärld uppgången i klar dag. Först nu har
folkhymnen kunnat diktas och sjungas, först nu kunna
folkets män uppstå i brons, först nu kan Finlands
historia skrifvas.
Vår tid har med seklernas arf äfven ärft deras
försummade pligter. Det är en kapplöpning om
äreminnen. Må vara, låt oss ära de döde, men spara
de lefvande, som ha tid att vänta. Multnade ben i
grafvarna äro starka nog att uppbära minnesvårdarna,
men ärestoder åt lefvande trycka till jorden. Lofordet
kränker känslan af egen brist, det finns ingen sann stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
