Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Cygnæus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att slå ihjäl med samma varma själ»; ändtligen också
fosterlandet som slutändamål, om delta ock skulle gå
fram öfver stupande generationer. Men olikheterna mellan
dem voro grundväsentliga. Statsmannen och tänkaren
måste följdriktigt bokföra lifvet under andra kolumner
än skalden och talaren. Om Cygnseus knappt mindre
än Snellman väjde hvar klubban slog dråpslag, var han
personligt långt mindre logisk, mera mottaglig för intryck
och mera åtkomlig för motskäl. Hos båda desse
själf-ständige män fanns, besynnerligt nog, ett stycke
världsman — jag vore frestad att säga hofman, i den mening,
att satraperne kunde behandlas efter förtjenst, men med
kejsare och fruntimmer måste man fara varligen fram.
Världsmannen var och förblef dock hos Snellman en
under omständigheternas tryck nödtorftigt civiliserad sträf
finne, medan världsmannen hos Cygnseus var natur
och otvunget tillegnat sig franska mönster. Jämförd
med sina landsmän, var Cygnseus alltid grand seigneur
och anslogs i konsten af den förnäma idealiteten hos
Rafaels madonnor. Han älskade att beskydda, att
uppsöka förmågor, lyfta dem till sig, skapa deras framtid,
betrygga deras existens och samla dem omkring sig
såsom ett hof. Deras ära och framgångar voro hans; man
förstår hvarför han beundrade Gustaf III. Det vackra
däri var, att beskyddet gafs upplyftande, aldrig nedlåtande.
Humanitet var ett så genomgående grunddrag i Cygnaei
personlighet och hela lifsuppfattning, att klubban i hans
hand, så som han dock kunde föra den, syntes
oförklarlig; men förklaringen låg i en storslagen skaldenatur,
som icke kände hejd, när han trampade småkryp. Att
Snellman alltid såg verkligheten, där Cygnseus såg idealen,
hindrade icke den förre att älska poesin, medan väl
ingen annan än målaren Löfgren ansett Cygnseus, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
